Sven Nordqvist på Bokmässan.
Igår kväll kom jag hem från Bokmässan. Första gången jag var där och jag måste ju erkänna att jag blev överväldigad. Har aldrig varit på Svenska Mässan förut och hade väl anat att det skulle vara stort, men nog inte så stort. Bland något som kändes som miljoner montrar gick jag och förundrades över det mesta och jag kände mig så otroligt liten. Människor passerade mig till höger och vänster, hade sin plats i den litterära världen och det enda jag kände var att även jag behöver hitta min plats där. Atmosfären var inspirerande, seminarierna motiverande och jag tog till mig av allt. Det är inte ofta som jag känner fjärilar i magen över att träffa kända personer, genom mina erfarenheter i livet har jag lärt mig att förstå att de är människor som alla andra. Fjortisstadiets helgonförklaring av kändisar är sedan länge försvunnen. Dock måste jag erkänna att ett oplanerat möte med Sven Nordqvist gjorde mig nervös. Jag ser upp till honom, tycker att han är helt fantastiskt begåvad och hade jag haft ens hälften av hans gåva så hade jag varit mer än nöjd. Nu har jag i alla fall en signerad version av hans fantastiska Var är min syster? så jag är nöjd med det.
En sida ur Var är min syster?
